Jag och en tjej kom in på ämnet barnfetma när vi snackade hälsa idag. Det är ett ämne som har intresserat mig väldigt mycket sen jag praktiserade på dagis ett halvår.
Det var läskigt att se hur vissa barns inställning till lek, motion och mat är nuförtiden.
När vi tog ut barnen på gården för att leka, så var det ett flertal av dom som bara satt på bänkarna och frågade om lunchen.
Jag kommer ihåg hur det var när jag var liten. Då var vi ute och lekte konstant. När mamma ropade att maten var klar, så var det med en stor suck och motvilligt man avslutade (eller pausade) leken för att gå in. Mat var ett nödvändigt ont. Mamma, och fröknarna på dagis, fick truga för att man skulle äta upp allt på tallriken. Man ville ju bara fortsätta med leken igen. Nu sitter majoriteten av barnen framför TVn eller datorn och lekplatserna verkar helt öde.
Fröknarna på det dagiset jag praktiserade på, viskade diskret till mig att inte låta vissa barn ta för många portioner, för att de hade en tendens att överäta.
Vad handlar det om?
Det är så många föräldrar som är snabba på att ge sitt barn kakor, godis och liknande såfort barnet smågnäller i vagnen, istället för att ta upp barnet. Eller ge ungen en frukt?
Föräldrarna gör det inte av elakhet, men jag tycker ändå att det ska ses som barnmisshandel, trots att den är omedveten. Eftersom att ignoranta föräldrars handlande kan sluta med att barn får diabetes, andra fysiska åkommor och inte minst sociala problem som kommer prägla dom resten av livet.
