lördag, april 17, 2010

Var förbi barndomstrakterna igår, varför känns aldrig något ställe lika mycket hemma som där man växte upp? I mitt minne så var det alltid ljust och lyckligt, och det verkar ju stämma:

Home, sweet home.


Favoritklätterträdet.

Spela vägg.

Sånt här såg man dokkk inte på min tid, vad jag minns:

5 kommentarer:

Mini sa...

Vad gjorde du där?! :O Fett nostalgi!!!

zum sa...

mötte upp kimpa och promenerade till orminge, ja, som fan! grymt. jag vill bo i nacka. :'/

Mini sa...

Najs!!! Mjo, fast inte där... =/
Värmdö är ju inte så pjåkigt de heller ;)

zum sa...

värmdö är för avsides.. menmen, funkar väl.. men hade helst bott i nacka.. gärna i björknäs.. innan skurubron så att man kan ta motorvägsbussarna. :)
Det ultimata hade vart husen vid glasan, typ.

zash sa...

varje gång jag drömmer att jag är hemma bor jag där, helt sjukt. har aldrig drömt om varken stavsnäs eller gustavsberg..

lappen var klockren ^^